Du får många goda skratt…och ett kvävt!

Detta är en recension i samarbete med Borås Stadsteater. Jag fick en gratisbiljetten men betalt alla omkostnader som tillexempel resan på 20 mil till och från Borås.

Lördag 18.00 och tre kvinnor kommer in på scenen…och börjar sjunga på finska! Jag tänker NEEEJ! Den var väl inte på finska säger mannen bredvid mig! När de tre finska damerna istället börjar sjunga på svenska, pustar halva publiken ut!

Foto: Charlie Cramer/KulturCramer
Foto: Charlie Cramer/KulturCramer

I helgen var jag på Borås Stadsteater och såg en av föreställningar som visas nu.

”Puntila – en skröna till tonerna av finsk tango och humpor”

När jag fick erbjudandet om att recensera en av Stadsteaterns föreställningar så gjorde dessa rader mig nyfiken! Jag vet inget om finsk tango, eller egentligen kan jag inget om något finskt. Men raderna gjorde mig allt för nyfiken!

”Puntila och hans dräng Matti” skrevs i början av 1940-talet av Bertold Brecht och Hella Wuojijoki, men visades först upp efter andra världskriget!

Puntila är en gård, en man och en legendarisk plats. När allt börjar hittar vi Herr Puntila sittande på en finsk byakrog med Häradshövdingen. Det är 1930-tal och sällskapet är inne på sitt andra dygn av supande. De två männen är påväg till Puntilas dotter Eva och med sig har de chauffören Matti. Eva ska förlova sig med Attachén men det vill hon inte. Men självklart handlar pjäsen främst om Herr Puntila. Och hans två personligheter. En Puntila med alkohol innanför västen är en vänlig och glad människa. En full Puntilla lovar alla lika lön, vill inget hellre än att vara en fri själ och han är snäll mot alla!

Men en nykter Puntila är en hård man som inte tål någonting. Han kommer aldrig ihåg vad den fulla Puntila har gjort! Och kan liknas vid en diktator!

Kvinnorna som i början sjunger, berättar att vi ska få se ett skådespel om en bonde och hans dräng. Ju längre in i pjäsen förstår jag vad kvinnorna menar. Puntila blir mer och mer beroende av sin chaufför Matti som står fast vid sin chefs sida. Hur många gånger han än blir avskedad av den nyktra chefen. Men intrigerna tätnar runt förlovning, Attaschen, Eva, Matti och de tre kvinnorna som Puntila förlovat sig med under en blöt kväll. Och hur ska Eva få bestämma själv vem hon ska förlova sig med?

Puntila-Press5
Foto: Robert Elmengård / Superstudio

Från vänster Mirja Burlin, Maria Havrell, Bror Tommy Borgström och Tove Wiréen!
Denna virriga alkoholdröm var helt klart den bästa delen i teatern! De tre kvinnorna gör teatern!

Puntila lockar fram de primitivaste av skratt, som så ofta fulla och snubblande gubbar på scenen gör. Jag skrattar och fnissar mig genom första akten och jag njuter av det drömska i dragspelsmusiken. Med kvicka texter och tango toner är det de tre kvinnorna på bilden som för berättelsen framåt!

Jag kan som sagt inget om finsk musik men jag hör flera gånger att personer i publiken sjunga med i texterna och nynna på melodierna! När prosten kommer in och börjar sin replik på finska är det rätt många i publiken som skrattar redan innan repliken sägs på svenska. Jag tänker flera gånger under pjäsen att det märks inte mycket av att pjäsen utspelar sig i en tid av europeisk orolighet och begynnande världskriget. Det är också det som gör teatern så charmig. Ett stycke finsk levnadshistoria utspelas under några timmar och ändå känns det som vi får möta både en hård diktator och en snäll medlare tack vare eller på grund av Puntila! Som så skickligt spelas av Bror Tommy Borgström. Han spelar full så bra att vi känner brännvinsdoften lägga sig som en dimma över salongen.

Regi står Johan Huldt för och det är en samspelt ensemble, och publiken dras med och många glömmer nog stundtals att de är på teater! Jag vill också lyfta fram en annan person förutom skådespelarna och det är Richard Andersson. Han har gjort scenografi och kostymdesignen! Allt är stilrent och finskt…tänker jag fördomsfullt! När ”björkplankorna” hissars ner drömmer jag mig bort till en av många björkskogar jag sett och snart ser jag det som en verklig drömsk skog och inte som något ihopskruvat.

Lika mycket som jag skrattar under första akten, lika mycket sätter jag skrattet i halsen under senare delen av andra akten när man inser hur mycket Puntila plågas av sina två jag. Och visst känns det som jag ändå lärt mig något om finsk kultur efter dessa två akter med tango…eller i alla fall spätt på mina fördomar!

Du löser inga världsproblem genom att se Puntila, men du får några goda skratt…och ett kvävt! Se den du också!

/Charlie Cramer
KulturCramer

Puntila-582-bror

Vill du också se Puntila finns det några dagar kvar att se den! Fredag 17 april, Lördag 18 april. Onsdag 22-fredag 24 april!

Klicka in här för biljetter!

(Jag har själv valt att rekommendera er att se föreställningen
och har inte fått betalt för att lägga in länk till biljettförsäljningen)

Annonser

2 thoughts on “Du får många goda skratt…och ett kvävt!

Lämna gärna din tanke

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s