Vecka 33

Som jag skrev i april så har jag så svårt att skriva mitt i något! Jag låser mig. Men idag är jag i vecka 33 (sjukvårds sättet) och besöken tätnar, förra veckan var jag på tillväxtultraljud, träffa barnmorskan och nu har jag tagit ett blodprov på morgonen.

Det var mysigt att se Plupp på ultraljudet förra veckan. Även om hen rörde sig så mycket och det blev ingen bra bild så gick det mäta och konstatera att Plupps vikt är som den ska. Så nu är det bara att fortsätta hoppas att det fortsätter så.

Idag ska jag åka till min syster och ha lite systermys när hennes gubbar är iväg. Testa deras pool och babbla 🥰 Jag jobbar sista veckan nu så jag tar med datorn och jobb men jag har ett inbokat besök imorgon uppe hos henne.

En kort uppdatering så får vi se om jag snart får ner tangenterna igen.

En bild från vår semester förra året!

Svårt att inte tänka på

Igår måndag

11 år sen måndag

Igår var det alltså 11 år sen min mamma fick ge upp mot cancern. Och tack vare så mycket hjälp jag fått det senaste 1,5 åren med själavård så känns det inte sådär panikartat jobbigt. Men det känns knasigt när hela denna veckan kommer va samma dagar som för 11 år sen. Jag skulle då blivit avtackad av scouter i Linghem när de slutade sin termin. Igår avslutade vi en scouttermin med hål i mitten. Men skönt att ha träffat dom lite innan sommaruppehållet. Imorgon onsdag va vi på begravningsbyrån och jag bestämde mig för att tacka nej till ett ungdomsledarjobb i Mullsjö och läsa till journalist i stället. Jag träffade och Cramade Magnus Samuelsson en dröm jag hade haft i många år. Jag gjorde egen smörgåstårta och jag drog hela familjen till Linghemskyrkan. Mycket spelas upp igen och det är svårt att inte påverkas MEN jag har klarade av att jobba hela dagen och mycket ensamarbete tillockmed.

Skulle vilja visa en bild på min mams, men glömt fråga familjen. Finns en fin bild där hon poserar genom att lägga hakan lite fint i handen och ser allmänt modellig ut. Den bilden är från en av våra sista resor till Gran Canaria, kanske den sista 2008, då när jag upptäckte att nått inte såg rätt ut med hennes ena axel. En annan dag måste jag berätta buset jag och Mr T gjorde 2018 när vi var på Gran Camaria.

Sorg är som gröt som UnderbaraClara förklarat så bra, och igår va sorgen en ovanligt sörjig mannagrynsgröt, svår att få ordning på men ändå len.

Bilder från 9-10 januari olika år

Jag är en nostalgiker av rang. Och nu när jag inte direkt kom på vad jag ville skriva om igår så kolla jag lite vad jag hade för bilder från den här dagen olika år.

2018 Lite bilder från #KorpetHabo

Tydligen va jag lite extra kär i mitt juliga Korpet 9 januari för två år sen. Fanns visst mycket julgodis kvar också. Jag älskar julen och såklart även julgranen, men 2017/2018 års variant var väldigt liten. Lite härliga bonader och sen är allt klart!

2019 Iväg på ett dygn med konfakollegiet.

Riktigt god frukost åt jag tydligen för ett år sen. Och om några minuter ska jag äta godfrulle just på samma ställe igen. Vi har konfakollegium vid ungefär samma tid. Alltså alla som jobbar med konfirmander, träffas för att prata igenom vad vi vill med konfirmandarbetet. Väldigt intressant och sen också härligt med god mat och alla samtal om livet mellan våra sittningar.

En annan del i att va här på Tallnäs är det fantastiska kyrkan och andakterna som man har här. Enklare och mer innerligt. Att bara få vara, att få bara ta in bibeltexter, lyssna på Pärs tankar och sjunga med välkända psalmer. Det är en bra start på vårterminen. Samla energi och gudsnärvaro inför allt man ger ut sen.

2020 i år!

Idag har jag bara fotat eftermiddagsfikat. Bra blandning med nyttigt och kärlek!

Vad har du gjort idag? Visst är det kul att kolla olika år, se om nått ändrats eller om det finns en glädje och trygghet i invanda dagar. Hur tänker du? Går du tillbaka?

Avskyr att packa

Men jag älskar att va på resande fot. Men jag drar mig så mycket för att packa att det flera gånger tar bort lite av glädjen med att resa.Igår satt jag i soffan och skrev blogginlägg istället för att packa. Känner mig lite som Pippi Långstrump. Fast istället för att vägra sova, så ”vägrar” jag packa. Idag ska jag till Tallnäs, en lägergård (stiftsgård) utanför Skillingaryd. Då behövs bekväma men ändå lite stiliga kläder. Där sover vi över till fredag och sen åker jag vidare mot en helg i Stockholmstrakten. Så därför måste jag packa för tre nätter och fyra dagar. Kanske lite olika väder och därför olika skor. Får inte glömma allt som ska med till syster eller det jag ska ge vidare till Papsen.

Det va faktist så att jag hade bra flyt ett tag, skulle ta några sockar…tappade fokus och hitta en låda…som jag öppnade och sen försvann typ en halvtimme på att kolla igenom mammas gamla ”minnen från konfirmationen” kort, letade häftiga namn och kolla om hennes vänner fortfarande levde. Och sen behövde jag en toapaus. Ja, hjälp!

Tänk om jag bara kunde knäcka vad som är så läskigt med att packa eller vilka känslor det är jag flyr ifrån. Någon som har packtips? Eller känner igen sig?

En skrivande människa

Ibland kan jag gå in på min gamla blogg och börja läsa från början. Alltid när jag bloggat och haft bloggperioder så har jag haft ambitionen att blogga varje dag. Och under några dagar i september 2008 lyckades jag. Och vad skrev jag egentligen under dom dagarna? Bara massa flams och interna grejer som främst två tre av mina vänner förstod. Men jag skrev några rader om min dag. Det borde räcka. För jag är ju en människa som gillar att uttrycka mig i text. Fast det ger mig lättare ångest och press.

Min dag tisdag 5 november.

Seg och sen, men fick hoppa över skolan till förmån för datorjobb. Tisdagar försvinner fort, för det är Rastvakt på skolan, snabbt till kyrkan, fika/frukost som övergår i veckomöte som idag innehöll mycket skratt och lite flams. Sen andakt, lunch och sen va det bara att förbereda kompiskören som idag körde genrep av musikalen som ska gå av stapeln på söndag. Sen efter att över tjugo barn med föräldrar gått hem fortsatte jag och kantorn förbereda söndagen. Lite ordna och glömda grejer och ungefär halv nio va jag hemma, åt sista lunchpizzan, börja kolla på Vår tid är nu och babbla lite med Mr T när han kom hem, och fejjansurf och tillslut hamna jag på min gamla blogg. Ett inlägg heter Värmekudde, vitlök och massa Löööv. Och handlar främst om min kärlek till en värmekudde, att jag nog hade halsfluss (vilket jag hade…delux) och om mina vänner.

Vi får väl se om jag börjar skriva lite mer igen. Viljan finns men inte alltid tid och ork.

Så avslutar vi med samma fras som på Fraestiden.

Puss komma hej!