Min sommarkrönika 2014 i Borås Tidning

Efter ha lovat både i augusti och november att lägga upp krönikan jag skrev i Borås Tidning i somras så är det äntligen dags!

Låt mig presentera!

Skärmavbild 2014-07-03 kl. 20.36.04

Stressa inte med barnen 

Mitt sommarlov, vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Få saker framkallar minnen som sommarlov. Jag insåg nyligen att det gått 20 år sedan mitt sommarlov 1994. Året som jag länge var mitt favoritår. Sommaren -94 var den varmaste i mannaminne, möjligen slog förra årets toppensommar det fantastiska 1994. Sverige var med i fotbolls VM och jag hade mitt första riktiga sommarlov.

Hela sommaren började med att vår familj åkte till Gran Canaria i två veckor. Två veckor i paradiset med paella, fotbolls-VM och si señorita. Sista kvällen på Gran Canaria, när termometern stod på 46 grader i skuggan, trillade jag och skadade mitt knä riktigt illa. När vi sedan kom hem flyttade jag och min syster hem till mormor och morfar. Varje dag där cyklade vi till våra killkompisar och den sommaren fick jag min första puss av min första pojkvän.

Mitt knä, det slog jag upp varannan dag så stackars mormor Elin slog rekord i inköp av kompresser och läkartejp. Elvakaffet hos dem var heligt och aldrig har gul saft smakat så gott ihop med mandelmusslor och ljumna kanelbullar. Efter dagarna på cykel var det dags för lugna kvällar inne hos mormor och morfar. Lek med kompisar byttes mot symöten, bibelläsning och Fia med Knuff.

Är det alla dessa underbara barndomsminnen som får oss att stressa genom våra semestrar nu? Vill vi hinna allt på fem veckor som man hann på de megalånga tio? Som vuxen vet jag också att mina föräldrar inte ens hade sina 4-5 veckor som alla andra föräldrar utan vissa somrar högst fem dagar. Men det är inte det jag minns av mina sommarlov. Att mamma och pappa inte var där varje dag av sommarlovet utan tvingades jobba. Det jag däremot minns är hur vattnet i Hösjön, Hillared smakar vid en kallsup. Jag minns hur skönt det är att ligga på gräsmattan i timmar bredvid mamma och sola eller läsa böcker.

Så min uppmaning till er föräldrar är, stressa inte genom er semester med barnen. Försök inte fylla varje minut med aktiviteter och nöjesparker. Ha istället lite tråkigt och spela Fia med Knuff på kvällarna. Lär era barn något hantverk eller hyss ni lärt er av era föräldrar och mor/farföräldrar. Läs en bok på altanen eller gå ut i skogen. Ge era barn doftminnen och en och annan kallsup!

Charlie Cramer Sundbom

Man kan resa tillbaka men aldrig återvända STT-Krönika vecka 7 2015

Fick frågan förra veckan om jag kunde få ihop en krönika under helgen till Svenljunga Tranemo Tidning, STT.
Självklart ville jag det och denna veckan blev det en krönika inspirerad av Tomas Sjödins bok och ett märkligt samtal jag hade med en flörtig bankman!

Skärmavbild 2015-02-14 kl. 01.01.27

Man kan resa tillbaka men aldrig återvända

Jag fick nyligen frågan av en bankman om min födelseort.
Han behövde rapportera in det till Finansinspektionen av
någon konstig anledning. Jag hade precis blivit kassör
i en förening med knappt 50 medlemmar.

Men en känsla av att vara med i George Orwells bok ”1984”
svarade jag lite tvekande ”Jag antar det är Hillared, eller ja,
jag är ju född i Borås men man brukar väl säga Hillared.
Storebror ser dig.
Den märkliga frågan om födelseort fick mig att börja
fundera på ursprung.
Jag är från Hillared, bodde där mina första 19 år i livet,
och har alltid varit stolt över att vara Hillaredsbo. Men ska
vi vara ärliga så är det snart tio år sedan jag flyttade där-
ifrån. Ju längre tiden går desto mer inser jag att jag mås-
te börja identifiera mig som Habobo eller Furusjöbo, det
är där jag bor, och kommer göra framöver.

Insikten gör mig sorgsen
Insikten om att jag inte längre är Hillaredsboende gör
mig stundtals sorgsen. Mitt hem är inte längre huset på
Ängsvägen 17.
Jag håller på att läsa Tomas Sjödins bok ”Tusen olev-
da liv finns inom mig” och han citerar flitigt författaren
Birger Norman. En man som precis som jag har en fin bild
av sin barndomsby eller i hans fall ön Svanö uppe i norr.
Han berättar om hembygden att ”man kan aldrig åter-
vända. Man kan resa tillbaka, men man kan aldrig åter-
vända”. Det som vi kallar hembygd är egentligen bara
mark och byggnader men att det väsentliga är mänskli-
ga sammanhang…och det förändras fort.
Ska man inte märka det måste man bo kvar och växa
med förändringen. ”Det finns ingen väg tillbaka. Men
man bär alltsammans med sig. Som det var. Och det är
bara så det finns.”
Stolt över att vara en del
Birger Normans ord gav mig insikten om att ”mitt
Hillared” inte längre finns och det blev en lättnad istäl-
let för en sorg. Av de människor som gjorde mitt Hillared
bor inte så många kvar, endel lever inte ens längre.
Hillared kommer alltid vara min födelseort, men inte
min bostadsadress. Nu återstår istället ett samhälle jag
är stolt över att ha varit en del i och människor jag fort-
farande är intresserad av. Men jag kan aldrig återvända
till mitt Hillared.
Det jag kan göra är att vara Charlie Cramer, Furusjöbo
som är uppvuxen i Hillared, i ett samhälle i en annan del
av Västergötland.

CHARLIE CRAMER

Vill ni läsa fler av mina gästkrönikor för STT klicka här, så hamnar ni på STT-Gästkrönika 

Låt er inspireras genom bloggar

Idag dimper STT (Svenljunga Tranemo Tidning) ner i brevlådor i delar av sjuhärad. Där finns min tredje krönika för STT med. Själv får jag vänta till imorgon för att se resultatet i pappersform. Denna gången handlar krönikan om mitt största intresse just nu…BLOGGAR.

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 00.29.34

GÄSTKRÖNIKÖREN

HABO
CHARLIE
CRAMER

Uppvuxen i Hillared. Utbildad radiojour-
nalist. Bloggar på kulturcramar.word-
press.com och startar just nu eget företag.

Låt er inspireras genom bloggar

Jag är en bloggerska, en stolt bloggerska! När jag be-
rättar att jag har en blogg frågar folk förvånat ”Vad då, 
bloggar du?” .Som om det skulle vara något konstigt. 

Jag har i ärlighetens namn fyra bloggar. Min privata
som jag började blogga på 2008. En matblogg som föll
i glömska, eftersom jag aldrig lagade mat. Blogg num-
mer tre heter ”Kulturcramar” och där har jag bloggat
sedan 2010. Dessutom har jag sedan november 2013 en
julblogg. KulturCramar är min primära och den har fått
namnge mitt nystartade företag.

Bloggar för alla intressen

Det finns bloggar att läsa, för alla intressen. Har du påtat
i din trädgård i 20 år finns trädgårdsbloggar, vill du tes-
Skärmavbild 2014-02-12 kl. 00.38.36ta nya smaksensationer finns
matbloggarna. 
Det finns fis-
kebloggar och bloggar om
smide.
Bokbloggar, är riktigt stort
och skapar en underbar ge-
menskap bloggare emellan.
Genom att läsa andras blog-
gar har jag upptäckt fynd-
glädjen, scrapbooking och
hur mycket jag älskar julen.
Sveriges största bloggar
har cirka 1,1 miljoner besökare varje vecka! Hillaredsfödda
Jennie Hammar hade förra veckan 76 000 läsare, vilket
gör henne till den största proffsbloggen i Sverige,
för svenskar boende utomlands.

De får mig att utvecklas

Min absoluta favoritblogg är ”Fatimas lilla blogg”. Den
har cirka 300 unika besökare i veckan och handlar om
en arbetande tvåbarnsmamma.
Vi har aldrig träffats men att engagera sig i en blogg
är så mycket mer än bara en text och fina bilder. Genom
att följa andra människors kreativitet, projekt och djärv-
het utvecklats jag som människa.
Mitt eget bloggande handlar inte om att få många be-
sökare och kommentarer, även om det hade varit trev-
ligt att bli en ny ”Underbara Clara” med 200 000 läsare
varje veckan.

Inspirerar till förändring

Men min önskan är att fler ska upptäcka bloggarnas möj-
likhet och nöje. Min drivkraften är glädje när någon berät-
tar att de läst ett inlägg av mig. Den personen har tagit sig
tid att läsa något jag har skapat. Det är stort!
Min man tittar på youtube-klipp, på män som svar-
var och svetsar. Han lär sig nya saker genom videoklipp.
Jag går in på ”Underbara Clara” eller ”Mitt liv på landet”
och inspireras.
De drivs av två företagarkvinnor, som har fått mig att
våga säga upp mig från ICA och starta företag. Att satsa
på livskvalité i stället för pengar.

Charlie Cramer

Dela med dig av din värld! Min STT-krönika!

I torsdags publicerades min krönika i Svenljunga Tranemo Tidning.

Antingen går ni in och läser tidningen online och klickar fram till sida 11. Kanske även denna länk kan funka!

Eller kollar in bilden här under!

När jag ändå är inne i tipsande av krönikor så gå in och läs ”Ännu mera Elin”. Hon skriver i STT varje vecka.

Hennes krönika denna veckan har rosa tema! SÅ himla bra var den!

Känslan av att vara gift!

I veckan fick jag äran att vara gästkrönikör i Svenljunga Tranemo Tidning (med Ulricehamn)

Gå in på den här sidan och klicka er till sida 20! Där ser ni min nuna!

Eller så kan ni försöka läsa krönikan här: